Tänk om allt du stämplat dig själv som, eller fått höra av andra, bara finns där i jämförelse med andra.
För det är ju så att vi bara kan vara “för mycket” eller “för lite” i förhållande till någonting annat. Om jag bara skulle se på mig själv, såsom jag är, så finns det ju ingenting att vara “för mycket” i relation till. Om jag är “för mycket” så måste det ju finnas någon som är “lagom” eller “för lite” för att jag ska kunna vara just “för mycket”.
Jag tänker att de här tankarna kan vara till nytta för att förstå att vi inte behöver hålla så hårt i de här stämplarna vi har gett oss själva, eller fått av andra. Att det bjuder in att vara mer så som vi är istället för att sitta fast i en box som vi blivit placerade i (eller placerat oss själva i).
I det här inlägget kommer jag dela med mig av två olika uppvaknanden för min egen del kring vad jag är och inte och hur det bara uppstår i jämförelse med någon annan.
Jag är en sån som inte gillar att städa
Jag minns skiftet mellan pojkvän två och tre. Pojkvän två var en ordningsam person och jag hakade på. Vi hade väldigt mycket struktur och regler för hushållet, vi diskade tex varannan gång och städade regelbundet lägenheten. Skönt på sitt sätt, men eftersom han var den som var mer ordningsam än jag upplevde jag i längden att det blev jobbigt med allt det här kring städning och ordning, lite “Gaaaah! Låt mig vara i mitt stök ibland”.
I inledningen av dejtandet med pojkvän tre pratade vi om det här med städning. Jag konstaterade nöjt att han inte heller var en sån som gillade att städa. “Åh, så skönt, det här kommer bli bra, vi tänker lika kring det här”.
Vi flyttade ihop och jag märkte ganska snabbt att det där med att “inte gilla att städa” fanns det olika nivåer på. Helt plötsligt var det jag som var den drivande i ordning och reda, eftersom han var längre ut på skalan av att inte tycka om att städa.
Jag har en undvikande otrygg anknytning
Ett annat liknande scenario som beskriver hur vi är saker bara i relation till andra är i en senare relation som jag hade. Jag har alltid tänkt på mig själv som en person som har en undvikande otrygg anknytning. Tyckt att andra människor är lite klängiga och “för på”. Dragit mig undan om jag upplevt klängigheten från andra och så vidare.
I den här senare relationen fick jag uppleva andra sidan av myntet. Den här personen var mer undvikande än vad jag var, vilket fick mig att känna mig mer som en person med ambivalent otrygg anknytning. Jag ville ofta ha mer än vad den här personen ville ge mig.
Att skaka om i trossystemet
Situationer som de jag beskrivit ovan kan vara jobbiga att utsättas för eftersom de skakar om i våra trossystem. Vem är jag om jag inte är x? Samtidigt är de värdefulla uppvaknanden och leder till att vi lär känna oss själva bättre. När vi inte kan “gömma oss” bakom en stämpel eller i en box, vem blir/är jag då?
Mina uppvaknanden kring städning och ordning tog några år innan jag hittade hem kring. Efter den där pojkvän två som gillade städning och ordning & reda trodde jag att det var alla andra som var stökigare än mig. Jag skyllde länge på sambos att det var stökigt hemma, ända tills jag fick min första egna lägenhet och insåg att det blev stökigt även utan sambos, haha.
Jag är både och. Jag gillar ordning och reda, men jag är också snabb och bra på att stöka ner. Jag vill och orkar inte lägga den energi som krävs för att alltid ha ett iordningställt hem jämt.
Att vara i den där relationen där jag fick testa på känslan att känna mig som en person med mer ambivalent otrygg anknytning gjorde att jag förflyttade mig lite mer till mitten av skalan. Jag insåg att jag också har behov av närhet och kärlek i större utsträckning än vad jag trodde innan. Att det är okej för mig att ha egna behov av närhet, trygghet och kärlek. Jag närmade mig det jag skulle kalla för en mer trygg anknytning.
Vad bär du på för stämplar?
Vilka trossystem, stämplar, epitet går du runt och håller hårt i? Oavsett om det är andra eller du själv som skapat dem kan det vara vettigt att ifrågasätta dem ibland. Att undersöka om det här är jag på riktigt, om jag vill behålla dem och hur förändras det beroende på vilka jag umgås med?
