Att leva med stressen
Jag gick aldrig in i väggen. Min kropp sa aldrig stopp. Däremot kan jag nu efteråt förstå att jag var nära när jag tänker på den tiden. Min kropp reagerar på minnena från den tiden. Hjärtat slår lite fortare och den där malande oron sitter ganska högt upp i bröstet. Idag, två år senare, har jag helt andra verktyg med mig än vad jag hade då. På den tiden levde jag ständigt med oron hur alla…