Rädslans funktion är att varna och skydda oss från sådant som kan göra oss illa. Rädslan fyller alltså en viktig roll i våra liv. Eftersom rädslan är en så väsentlig och primitiv kraft styr den våra liv i mer eller mindre hög grad. - Ångestföreningen Stockholm

Det primitiva och det rationella alarmsystemet
Enkelt förklarat så har vi två alarmsystem i vår kropp, det ena, det primitiva alarmsystemet, är det system som fungerar mer reflexmässigt. Det är det alarmsystemet som gör att vi ibland hoppar högt om vi blir skrämda av någonting. Många gånger till synes utan att det egentligen är ett hot, men eftersom det är en reflex så hinner vi inte värdera om det är ett verkligt hot eller inte. Ett exempel kan vara om du är ute och går och hoppar högt när du får syn på en pinne på vägen, ditt primitiva alarmsystem reagerar utifall det skulle ha varit en huggorm som kanske kunde ha attackerat dig. Om det hade varit en attackerande huggorm så hade det inte funnits tid att reflektera över om det var ett hot eller inte, därför kommer reaktionen spontant och reflexmässigt.

Det andra alarmsystemet, det rationella, styrs av en annan del av hjärnan, samma del som ansvarar för vårt medvetande. Här finns det mer tid att reflektera och analysera situationer och olika objekt. Det är det här alarmsystemet som efter reflexhändelsen kan analysera och komma fram till att pinnen som låg på vägen inte är en orm och att den inte är ett hot.
Att möta mina rädslor i terapirummet
Beroende på vad du är rädd för så kan rädslan i terapirummet se väldigt olika ut. Många upplever rädsla just inför att påbörja sin terapi och det kan vara det som gör att de egentligen aldrig tar sig till terapirummet, även om de skulle må bättre av det. Vi bär alla på olika typer av rädslor och eftersom rädsla är den känsla som ska skydda oss från fara så är det inte känslor som vi ska stänga av eller förakta hos oss själva. Däremot tycker jag att det finns en mening att jobba med rädslor som hindrar oss från att leva det liv som vi skulle vilja leva.
Många gånger kommer våra rädslor från upplevelser som vi haft när vi var barn. Kanske är vi rädda för att säga ifrån för att vi blev bestraffade av någon auktoritär person (föräldrar, lärare och så vidare) om vi gjorde det som barn? Kanske är vi rädda för att älska för vi är rädda att bli sårade som vi blev av någon närstående i yngre ålder? Andra rädslor kan vara mer sakliga, spindelfobi kan hindra oss från att gå ner i en källare för att hämta saker och höjdrädsla kan hindra oss från att komma upp i ett utkikstorn och beundra en vacker utsikt.

I en skyddad miljö i terapirummet så hjälper jag dig att prata om dina rädslor och med olika metoder låter jag dig prova på att möta dina rädslor. Vi kan till exempel möta din rädsla i en regression eller visualisering. I båda metoderna får du inom dig möta dina rädslor och i de flesta fall dyker det då också upp minnen från tidigare händelser i livet som startat rädslan för liknande situationer. Vi skapar då förståelse för att det är gamla händelser som format oss och att hotet idag inte är lika stort som det var då och vi kan också mentalt göra om den gamla händelsen till något tryggare.
Det kan också vara så att du har en rädsla för att visa ilska av olika anledningar. Kanske blev det obehagliga konsekvenser på något sätt i din barndom när du visade tendenser på ilska? Då kan vi i terapirummet arbeta med ilskan och i olika övningar tillåta dig själv att vara arg och se att ingenting farligt händer. Du kan läsa mer om en sådan övning i inlägget "Den förbjudna ilskan".
Kommer jag sluta att vara rädd?
Efter att ha mött rädslan i en trygg miljö i terapirummet så kommer du kanske inte vara lika rädd för det där ute i verkligheten, men troligtvis kommer delar av rädslan att finnas kvar. Om din rädsla handlar om att säga ifrån inför din chef så kommer du inte kunna vänta med att säga ifrån tills du inte alls är rädd längre. Att bli av med sina rädslor handlar mycket om att möta dem. Det terapin gör är att du växer i din tro och ditt värde av dig själv, du får hjälp att klara av att vara modig för vi har övat på det, mentalt och/eller fysiskt. En dag kommer du känna dig redo att säga ifrån till chefen, tar mod till dig och gör det vi har övat på och gått igenom i terapin. Kanske kommer du vara rädd inför att göra det, men om du inte är rädd så är det ingen konst att vara modig (som Tove Jansson så fint skrev).

Medvetandegöra - Genomleva - Bryta mönster
För mig handlar terapin om att medvetandegöra våra mönster, känslor och beteenden i de situationer (rädslor) som vi känner hindrar oss från att leva fullt ut. När vi blir medvetna om beteenden så kan vi med hjälp av samtal, regression eller visualiseringar genomleva känslorna som finns kring dessa situationer. Kanske dyker det upp gamla minnen som format oss eller också räcker det med att genomleva känslorna fullt ut i de situationer vi hamnar i idag. Genomlevandet leder ofta till att vi blir modigare och redo att bryta våra invanda mönster där ute i verkligheten och därigenom får vi möjlighet att skapa oss ett liv närmare det vi drömmer och önskar. Vi bli modiga nog att bryta våra mönster så att vi kan våga vara vårt sanna jag.
Jag låter inte mina rädslor styra mitt liv. Den rädslan jag har är ormar om det är nån rädsla som överväger, men jag har varit nära dem många ggr men att ta på dem och så skulle jag inte klara av 🙂 Sen en annan rädsla som många av oss har är såklart om nåt allvarligt ska hända en familjemedlem. Men jag har inget som tar över iallafall och det är skönt.
Sv: Men vad skönt att du slapp gå igenom det och att det fixa sig på egen hand 🙂 Kan tycka det borde vara svårt att säga nu när hon är bara 1 år hur det kommer bli när hon blir äldre. Det återstår och se hur det för henne. Just nu är hon iallafall väldigt söt med gluggen *hihi*
Tack, känns underbart att ha fått färdigt den sidan för jag har nästan känt lite ångest över den då jag tycker det är svårt att skriva just den. En huvudvärk mindre! Nästa ”stora” steg är mediakit, men det får bli att fixa den i februari när jag har tydligare siffror att ange.
Vad skönt att du inte låter rädslorna styra ditt liv! 😀
Ett mediakit kanske vi kan peppa varandra i gruppen under februari! Det är något jag knappt ens har på min karta i dagsläget, men kan ju absolut vara en bra grej för framtida samarbetsmöjligheter! 😀
Jag hade tidigare väldigt svår dödsångest som förlamade mig och påverkade mitt liv väldigt mycket. För mig yttrade det sig främst genom att jag hade extremt svårt att sova, för att jag var rädd för att dö i sömnen. Ett tag där var jag bara en människospillra. Vården ville ge mig sömnpiller som enda metod, men det gav mig egentligen bara mer ångest. Till slut sökte jag mig till KBT på egen hand, och det hjälpte mig med att bryta mina mönster. Jag har fortfarande dödsångest, men det styr inte längre mitt liv. Ibland går det flera dagar utan att jag tänker på det. Så toppen att du erbjuder samtalsterapi, för det kan verkligen hjälpa människor!
Kram <3
Oj! Ja, där kan en verkligen säga att rädslan styrde ditt liv :/ Så trist att höra att du inte fick mer hjälp från vården, men superbra att du orkade söka hjälp på egen hand! <3 Grattis till framgångarna! Tänker ofta på att terapi borde bli vanligare på något sätt, mer lättillgängligt liksom, vilket det nog är i många kretsar men långt ifrån alla. Finns nog fortfarande många som aldrig skulle kunna tänka sig att gå i terapi, även om de verkligen skulle behöva....
Tack för att du delar med dig av dina rädslor!
Kram! <3
[…] intressant avsnitt där de intervjuade Henrik Schyffert om rädsla. I onsdags skrev jag ”Att möta mina rädslor” som handlar om hur det kan vara att möta rädslorna i terapirummet. Jag utlovade också att […]