Idag har jag klarat av årets första tur på min mountainbike. I slutet på september. Det var på tiden!
Det är knasigt hur enkelt vi halkar in på spår där vi hittar på diverse sanningar som gör att vi inte prioriterar det vi mår bra av.
Själv har jag haft en ganska lång period av ganska mycket att göra med företagandet, plugg på universitetet och en flytt.
Tiden rullar på och jag har satt väldigt mycket annat före mig själv.
Just nu håller jag på och skiftar fokus. Framförallt fokuserar jag på rörelseglädje, för det där med att ha mycket att göra blir för mig alldeles för mycket stillasittande. Det mår inte min rygg och nacke bra av.
Jag försöker jobba med mitt mindset. Istället för ”vad jobbigt att cykla till universitetet” försöker jag påminna mig själv om att tänka ”vad skönt det ska bli att röra på sig”.
Jag har också lätt att falla in i att saker bli lite för omständiga så att de istället inte blir av.
Jag höll på att falla dit även idag.
Under förmiddagen blev jag sugen på att ta en tur med min mountainbike under ett samtal med en företagskund jag hjälper administrativt.
Efter lunch när jag hade tid och möjlighet att faktiskt ta den där turen på cykeln höll jag på att göra det för krångligt. Och krångligheten sitter ofta bara i mitt huvud.
”Däcken behöver nog pumpas”
”Jag har ju låst ihop min MTB med min landsvägscykel och de lutar mot varandra i förrådet”
”Vilka kläder ska jag ha på mig?”
”Vilken väg ska jag cykla?”
STOPP!
Vilka tankar tänker jag egentligen?
Är det såhär jag vill att det ska fortsätta?
NEJ!
Den här gången gick det bra. Jag tittade ut en ungefärlig väg på kartan. Tänkte ut var närmaste cykelpump finns. Tog på mig träningskläderna.
Och tog mig ut! Dryga milen avklarad.
Skön cykling utan tidspress och prestationshets. Härliga natur- och miljövyer för ögat att undersöka. Tankar som får flyga fritt.
Bra jobbat Anna!
