Sommar, sommar, sommar.

Det var längesen jag kände så mycket om en sommar som denna sommar. Jag vill gärna tro att det är för att jag faktiskt hinner känna efter. Jag hinner bada. Jag hinner vara nostalgisk och gå igenom massa minnen i farfars hus. Jag hinner återupptäcka områden som jag växte upp i. Jag hade tydligt glömt hur vackert det kan vara här. Jag hör tystnaden och fascineras. Jag utmanar mig själv i min rädsla för mörker och även om den inte försvinner så har den minskat. Egenterapi.

Jag vill inte skiljas från sommaren i år. Jag vill bara ha mer och mer och mer. Jag vill kvällsbada. Jag vill sova med tunt täcke. Jag vill njuta av svala kläder och att ha ytterdörren öppen. Jag vill att träden ska behålla sina gröna blad.

Inatt var det kallt med tunt täcke. För varje kväll som går så kommer mörkret lite tidigare. Igår kvällsbadade jag, kallt i luften, men än så länge okej temperatur i vattnet.

Vackra omgivning, vill aldrig lämna dig och sommaren i år.

140811 gallaberg 140811 gallaberget2

Lämna ett svar