Förra året upplevde jag våren som världens längsta. Vi var mycket ute i sommarstugan och fångade de där första vårsolstrålarna, högg ved, byggde växthus och förberedde för odlingssäsongen.
I år känns det precis tvärtom. Jag har nu fyra veckors, i princip, ledighet framför mig och bakom mig känns det som att jag aldrig hann uppleva någon vår i år. En del skulle nog släta över det och säga att det var en väldigt konstig/sen vår i år och så kan det säkert vara. Men för min del handlar det om att det blev en väldigt intensiv period. Så intensiv att jag knappt hade tid att uppleva någon vår.
Vi har flyttat ihop och blivit sambo!
Så vi har fixat och donat inför fotografering och visning i G:s bostadsrätt. Och lagom till att den blev såld var det dags att packa ihop min lägenhet, som skulle bytas mot vår nya lägenhet.
Sen när flyttandet var över är det ju som sig bör dags att packa upp och komma i ordning i nya lägenheten också.
Och som inte allt det här vore nog så ska ju allting annat också rulla på. Jag har pluggat psykologi på universitetet under vårterminen och även hållit mitt företag igång.
Nu när semestern har smugit igång (tycker du att semestern börjar på fredagen när du tar helg eller först på måndagen när första semesterveckan börjar?) har det varit fokus på återhämtning. Att ligga kvar i sängen så länge det bara går. Gå och lägga sig och vila igen efter frukosten. Igår låg jag i sängen fram till klockan 10, var uppe och åt frukost och gick sen och lade mig och sov till 13 igen.
Att ladda batterierna är viktigt efter en intensiv period. Perioden som har varit var på gränsen till max vad jag orkar med. Men återhämtningen efteråt är det som gör att jag klarar av det.
I samtal med människor hör jag ofta att de där intensiva perioderna aldrig tar slut. Vi inbillar oss att ”bara när det här projektet är över blir det lugnare”, men sen börjar nästa projekt och så vidare.
Men jag vet också att det inte är en helt enkel balansgång. Och det är inte heller en helt enkel uppgift att återhämta sig.
Vi gjorde som så att vi checkade ut från lägenheten och allt fixande i den och tog med katten Alfons till landet. Här finns det massa saker att göra också, som kommit efter under våren. Men jag har verkligen försökt att stå emot impulserna att ta tag i projekten här istället.
Återhämtning och vila har stått överst på min prioritetslista de här första dagarna på ledigheten.
Idag är det söndag och vi har varit till återvinningen och blivit av med lite ”skrot”. Snart ska jag tillåta mig själv att ta tag i den överväxta pallkragen och peta ner årets sådd av lök. Snart ska vi gräva lite i potatislandet och få ner sättpotatisarna som stått på gräddning i x antal veckor i en låda i köket. Snart ska vi byta vinterdäcken (eller ja, allrounddäcken) mot sommardäck.
Men först ska jag njuta lite till i solsängen av solen på altanen!
