2023 – året då jag skulle fylla hela 40 år. Tankar och kanske allra först frågor om hur jag skulle fira kom ganska tidigt i år. Frågor från sambon om jag ville resa bort över födelsedagen, fira med större eller mindre tillställningar och så vidare. Tankar och funderingar i mig snurrade runt en hel del varv och jag kunde inte riktigt bestämma mig för vad jag gick igång på.
Men så fick jag en inbjudan kring midsommar, till ett födelsedagsfirande som jag blev såå glad över att bli inbjuden till. Tyvärr hade jag inte möjlighet att närvara på just det firandet, men det satte definitivt igång tankarna. Tidigare under våren hade jag också sett Josefine på Soulprenör fira sin födelsedag i vad jag tolkade som en yogastudio med några vänner.
Tankarna började gro och att börja uttala min önskan om ett mer medvetet och alternativt firande kändes till en början läskigt. Mina första förklaringar till sambon var rätt trevande och diffusa, men varje gång jag uttalade det blev det klarare och klarare för mig hur jag skulle vilja fira. Jag tog också kontakt med Inre Natur och hörde mig för om lokalen fanns ledig det datumet jag ville fira, vilket den också var.
Till slut tog jag steget. Jag bokade lokalen och började fnula på det här med upplägg och inbjudan. Hur skulle jag egentligen uttrycka mig, jag hade ju bara en känslomässig bild av vad jag ville uppleva, hur får jag fram den på ett lämpligt sätt och samtidigt ger personerna jag bjuder in möjlighet att ta ett vettigt beslut kring vad de vill vara med på eller inte.
Jag valde till slut att dela upp mitt firande i flera olika bitar. Jag bjöd in till möjligheten att vara med på mitt offentliga event med Afterwork-dans på fredagskvällen. Alternativ två var att vara med på förmiddagen på lördagen där fokus låg på sig själv och ens inre, tänk yoga eller liknande. Sen fanns det möjlighet att äta lunch tillsammans. Tredje och sista alternativet var att vara med på eftermiddagen på lördagen. Där bjöd jag in till möjligheten att interagera mer med andra deltagare och jag gav exempel som ögonkontakt, längre kramar, beröringsövningar och liknande i inbjudan. Det fanns också möjlighet att följa med ut och äta middag tillsammans efteråt för de som ville.
18 augusti skickade jag första inbjudan till en vän och skrev:
"JAG TROR JAG ÄR KLAR MED FÖDELSEDAGSINBJUDAN! 😍 Vill du korrläsa och ge lite feedback på hur den känns att läsa? Blir det alldeles för krångligt med olika alternativ eller hänger man med?"
Sen började nästa process. Att våga bjuda in deltagare. Vilka skulle jag bjuda? Vilka kan tänka sig att delta på ett sånt här annorlunda firande?
För att komma igång och komma över tröskeln att våga skickade jag inbjudningar lite undan för undan. Ett gäng i taget och inte alla på en gång. Vissa responderade direkt och uttryckte glädje över inbjudan och inspirerades av den fina idén att bjuda in på det här sättet. Andra fick jag varken ett ja eller nej från. I takt med att tiden gick och eventet närmade sig fick jag mer mod och började bjuda in fler och fler. De jag bjöd in fick också inbjudan att bjuda med någon mer om de ville.
Det var verkligen en inbjudningsresa med toppar och dalar. Vågar jag bjuda den här personen? Kommer det anmäla sig några över huvudtaget? Kommer vi bli bara två stycken som sitter och tittar på varandra?
Sen var lördagen äntligen här och totalt blev det 12 olika personer som dök upp på de olika delarna och det blev HELT MAGISKT BRA. Jag är så glad, lycklig, tacksam och stolt över att jag vågade lyssna på hur JAG ville fira min 40-årsdag och fick så fint gensvar av de som deltog.
Upplägget på firandet
På förmiddagen inledde vi med en incheckning från alla som var med (ni som gått Vildkraft Deep eller 21 dagar med fokus på tid & självkänsla vet hur mina incheckningar brukar gå till). Incheckning tycker jag är ett väldigt fint sätt att connecta med varandra i en grupp och kort berätta vad som rör sig i oss just nu i denna stund. En stund att se alla i gruppen och tillåta andra att se mig.
Sedan ledde jag en guidad meditation, eller regression rättare sagt, där alla fick ligga på varsin matta och ge sig iväg på en inre resa. Mycket uppskattad! Efter det blev det en liten fikarast där vi kunde dricka te och fylla på med lite frukt och fika och även socialisera en stund med varandra.
Nästa pass hade jag tagit hjälp av Gabriel, min sambo, och tillsammans ledde vi en rytm-session. Vi fick alla varsitt rytminstrument/verktyg och som vi lekte runt med på olika sätt. Någonting som vid första idén kändes lite diffus och oklar blev en superlyckad workshop och som sedan nästan sömlöst gled över i ett pass Mindful Movement.
Sedan var förmiddagens aktiviteter nästan slut, men innan vi avslutade första delen på lördagen gjorde vi såklart en liten utcheckning där vi återigen fick dela vad som rör sig i oss just nu och om det var någonting speciellt vi tar med oss framåt från förmiddagen.
Det kändes så himla fint att kunna bjuda in till den här förmiddagen och bjuda lite på de verktyg jag använder i mitt arbete. Kraftfulla verktyg som mina vänner sällan tar del av, just för att de är mina vänner. Det är ju inte att rekommendera direkt att anlita sin vän som samtalsterapeut 😅
Efter att förmiddagen var avklarad var det några av deltagarna som lämnade firandet och jag planerat in ganska lång tid för lunch. En möjlighet att ta lite frisk luft eller gå ner i shalan och äta lunchen i tystnad och/eller vila en stund. Överlag var dagen väldigt bra planerad om jag får säga det själv, ingenting kändes stressigt eller för inklämt. Precis lagom!
Sen skulle vi kliva in i nästa del av dagen, eftermiddagen och lite mer fokus på interaktion mellan oss deltagare. Den här delen var jag mycket mer nervös inför. Men vi inledde även eftermiddagen med en incheckning och jag delade min nervositet med gruppen som var kvar. Mycket av den här nervositeten handlade om att jag tog lite för stort ansvar för andras gränser, vad deltagarna kommer tycka och tänka om att vi bjuder in fysisk beröring i firandet. När jag kunde uttrycka det och förstå att det handlar om det blev det lite lättare inombords.
Efter incheckningen för eftermiddagen inledde jag med en kort föreläsning om samtyckeshjulet. Ett superbra verktyg som jag även pratar om vi Vildkraft Deep i gränssättningsmodulen. Ett kraftfullt verktyg för att förstå vilka dynamiker vi kan hamna i kring att ge och få saker i relation till andra människor och vilka skuggsidor vi hamnar i om vi hamnar utanför samtyckeshjulet och dynamiker som inte är samtyckta.
Efter den föreläsningen hade vi en öppen diskussion om tankar som väckts kring det jag pratat om och att det inte alltid är en svart eller vit diskussion och inte alltid så enkelt det här med att svara sanningsenligt kring vad jag vill göra, eller fråga efter det jag önskar.
Sedan kastade vi oss in och började öva på det här med att ställa frågor och känna efter om det finns ett ja eller nej till frågan som har ställts till oss. Först övade vi bara på att ställa frågor och svara. Och sen övergick övningen till att också genomföra det vi frågat om. Ibland handla det om att ge en kram, andra gånger om att ge massage till exempel.
Verkligen en härlig eftermiddag där vi fyllde på våra oxytocin-förråd rejält! Jag tycker väldigt mycket om fysisk beröring, men det kommer inte naturligt för mig eftersom det inte riktigt är normen med andra än en partner. Så att ha såna här workshops där en bjuds in att fråga om samtycke och genomföra det vid jakande svar tycker jag är hur mysigt och fint som helst!
Vi tog också en rast på eftermiddagen och sen avslutade vi med ganska fritt häng nere i shalan och sist gjorde vi utcheckning för hela dagen tillsammans.
Det var så fint att få höra hur alla upplevt dagen och få landa med mina egna känslor av tacksamhet, energipåfyllnad och glädje! Det blev verkligen en dag som levde upp till mina förväntningar, samtidigt som det på något konstigt sätt också överträffade mina förväntningar.
Lärdomar & insikter
I den här processen, från att ta beslut till att bjuda in till att också genomföra dagen, tar jag med mig massor av värdefulla lärdomar och insikter. Här tänkte jag dela med mig av några av dem:
– släpp taget om ansvaret för vem du bjuder in och inte. Lita på att andra människor har förmåga att ta beslut på egen hand om de känner att en sån här dag är för dem eller inte. Speciellt när du uttrycker dig tydligt om vad som gäller i inbjudan.
– sluta försöka gissa och tolka dig fram till om andra människor trivs eller inte. Återigen, lita på att de tar hand om sina egna behov och tar ansvar för vad de behöver. Ett ansiktsuttryck eller kroppshållning vid en viss tidpunkt gör inte att du kan läsa deras tankar och gissa dig till att de inte trivs eller är missnöjda med någonting.
– vi är alla människor och vi har liknande längtan och rädslor. Om någon är avvaktande eller verkar avvisande kan det lika gärna bero på att personen känner sig obekväm, nervös, rädd eller liknande, vilket gör att personen kanske inte är tillräckligt närvarande att bemöta dig där du skulle vilja bli bemött. Det bästa du kan göra är att så gott du kan bemöta personen med värme, kärlek, närvaro och acceptans. Ibland behöver vi bara tid att landa, precis som en skygg liten katt som behöver känna av rummet och människorna som är där.
– anordna saker good enough, det är inte alla de specifika detaljerna som avgör om det blir perfekt eller inte. Sätt ribban utifrån ork, istället för perfektion och sen blir det precis så bra som det ska bli utifrån de förutsättningarna du redan har skapat.
– slutligen, ju modigare jag är och ju mer jag står i MIN sanning, ju mer inspirerar jag till andra att göra detsamma. Och mötena och relationerna som uppstår när jag visar mitt mod, min sanning och min sårbarhet blir fantastiska ❤️
Blev du inspirerad?
Jag hoppas att jag med detta inlägg kan inspirera fler att tänka bortanför traditionsenliga firanden. Och då tänker jag framförallt inspiration till dig som själv känner att de klassiska firandena inte riktigt fått igång dig eller att du tröttnat på att erbjuda firanden med en massa alkohol som sen kanske spårar ur. Tillåt dig själv att tänka utanför boxen. Hur vill DU spendera nästa födelsedag om du bara skulle tänka på dina egna behov, känslor och önskningar?
Såhär såg min digitala inbjudan ut (anmälningsknapparna funkar såklart inte längre): KLICKA HÄR
Själv blev jag så inspirerad att jag funderar på att sy ihop ett upplägg och erbjuda såna här typer av firande som en tjänst i mitt företag. Jag tror det finns många som skulle vilja ha en födelsedag liknande min eller varför inte en möhippa eller svensexa?
Blir du sugen på idén? Hör av dig till mig på info@vildkraft.se så kan vi hjälpas åt att göra just dina önskningar verklighet också! (du kan även skicka ett meddelande på Instagram om det känns lättare)
