För drygt ett år sedan började jag tänka i banor kring att omge mig med ett mer aktivt liv. Där träning och aktivitet känns naturligt och enkelt att få in i vardagen. Jag blev spinningledare 2010 på Friskis & Svettis, men hade haft ett uppehåll från Friskis en period. När tankarna kom kring den här mer aktiva vardagen och enkelheten att träna tänkte jag att jag kunde börja leda pass på Friskis igen, vilket jag gärna fick göra för föreningen.
För vill vi skapa en ny vana blir det så himla mycket lättare om vi också har en omgivning som är med på tåget och helst också gör liknande saker som det vi vill börja göra mer av.
Jag började då leda spinningpass igen i januari 2022. Då var det också en pandemi som härjade i världen. Så de första månaderna var det lite segt att leda för bara åtta personer. Men jag hade tur, restriktionerna släppte där i början av 2022.
Samtidigt kände jag att det var någonting som saknades. Jag saknade en känsla av gemenskap. Minnena från när jag började på Friskis, gick utbildningen, hängde med likasinnade, stämde inte riktigt överens med verkligheten.
Att endast leda ditt pass en gång i veckan på Friskis kan bli lite ensamt också. Visst, du har såklart dina deltagare på passet, men du har inte automatiskt det där sociala umgänget med andra ledare. Jag hade inte ens en ledare som jag mötte i dörren innan eller efter mitt pass den terminen.
Det har hänt mycket sedan jag gick min första Friskis-utbildning 2010. Föreningen här i Örebro har växt. Gamla ledare har slutat. Nya ledare har tillkommit. Ledargruppen har blivit betydligt större och det är är inte längre så att en har koll på alla som leder pass.
Men jag ville inte ge upp längtan efter det sociala i föreningen. Det finns ju där inom räckhåll!
På uppföljningar och utvärderingar, i den där rutan "vad vill du ha mer av/vad saknar du i ditt ledarskap", började jag fylla i att jag saknar det sociala. Jag ville ha mer nörderi med andra ledare.
Det tog inte lång tid innan jag fick en förfrågan från träningsansvarig om jag inte ville gå en utbildning till uppföljare. Prata med andra ledare några gånger per år och "följa upp" hur det känns att leda osv (i år har rollen bytt namn till Friskis-coach). Jag tackade ja.
Jag har också börjat vara med på de flesta inspirationsdagar som erbjuds i föreningen. Det har inte alltid varit superbekväm arena för mig eftersom jag känner så få. Det där med mingel och mycket folk... inte min grej egentligen.
Men jag har gått dit ändå. För det har varit en konkret handling att göra för att ta mig mot målet att umgås mer med de som redan gör det jag vill göra mer av.
På varje tillfälle jag är med på ett inspirationstillfälle får jag möjlighet att möta fler Friskis-människor. Fler personer att knyta band till.
Och nästa gång ser jag fler bekanta människor än jag gjorde förra och så vidare.
Julfesten i december gjorde till exempel att jag lärde känna Lilianna lite mer, hon som tillsammans med sin sambo numera leder passet innan mig på måndagar. Nu har vi både tagit en fika sen dess och lett ett kombi-pass ihop! (och börjat smida lite roliga planer för framtiden)
Och vet ni, jag börjar ju nästan tycka det är kul att mingla. Det blir också så enkelt när en har någonting gemensamt som det blir på Friskis. Du kan alltid inleda en ny konversation med "Hej, har vi träffats förut?" eller "Hej, vad gör du här på Friskis?" 🧡
Vad vill du ha mer av i ditt liv? Vad kan du göra för konkret handling för att bidra till att du också får mer av det?
