Jag möter många människor i mitt yrke som har svårt att komma till skott med sin träning. De säger att de vill, men ändå blir det inte av. Det mest klassiska är ju att de tränar hårt i några veckor och sedan kommer förkylningen som ett brev på posten och det blir svårt att kicka igång igen. Även fast jag arbetar med träning så har jag också svårt i perioder att avsätta tid till träning. I helgen har jag fått massor gjort och ÄVEN ett träningspass på spinningcykeln! Och som jag skrev på Instagram tidigare idag: "- Jag ångrade dagens träningspass! SAID LIKE NO ONE EVER!!!!?". Nej, precis, när vi väl tar oss tiden så är det guld värt både i nuet och för framtiden.
Med tanke på att det ofta är svårt att prioritera träningen och komma till skott så tänkte jag i ett inlägg samla många av mina dumma bortförklaringar till att inte prioritera träningen. Meningen med det tänkte jag är att om vi samlar alla bortförklaringar här så blir vi mer medvetna om dem och när de sedan kommer i vardagen så kan vi försöka hantera dem på ett medvetet sätt. Är det här en riktig bortförklaring som jag borde ta hänsyn till? Eller är det bara hjärnans sätt att försöka vara lat och inte unna mig träningen som är så bra för mig?
Här kommer mina anledningar till att inte träna:
Lämna gärna dina i kommentarerna till inlägget!
- Nej, men jag har nog ätit lite för dåligt idag. Jag kanske svimmar under passet och det vore ju dumt.
- Just ja, jag har druckit väldigt dåligt med vatten idag. Jag kommer nog inte orka trycka på så bra på passet ändå.
- Hm, det kommer vara mörkt när jag kommer hem ikväll efter träningen, så jag hoppar över den.
- Katten har varit ensam hemma hela dagen, det är nog bäst jag åker hem och håller henne sällskap.
- Jag lät precis en annan människa påverka min sinnesstämning åt det negativa hållet, nu har jag såklart inte möjlighet att ta mig till gymmet.
- Jag behöver nog diska istället.
- Jag behöver nog plocka undan och dammsuga lite, jag prioriterar bort träningen.
- Sängen är så skön, jag ligger kvar en halvtimma till istället för att gå ut och morgonpromenera/morgonjogga.
- Någon annan mår dåligt, vilket jag egentligen inte kan påverka, ändå tänker jag att jag borde åka hem och strunta i träningspasset.
- Jag borde putsa fönster (eller annan valfri syssla som jag ändå aldrig gör, men som passar utmärkt som bortförklaring).
- Jag sov troligtvis lite dåligt inatt, så även om jag har sovmorgon imorgon så är det nog bäst att ta det lugnt ikväll...
- Om jag tränar så blir jag svettig och då skulle jag behöva duscha, men jag ska ju ut i trädgården sen och då kommer jag också bli svettig och visst vore det himla dumt att duscha två gånger på en dag...
- Jag kommer säkert inte få någon biljett till passet eftersom det är fullbokat just nu och på gymmet, nää, där var så längesen jag var så dit vill jag nog inte gå.
- Känner jag mig inte lite hängig idag? Alla andra är ju förkylda så det måste nog vara någonting sådant på gång?
- Jag har glömt packa ner något halvviktigt i träningsväskan. En vattenflaska eller en svetthandduk kanske?
Kanske är listan lite ironisk, kanske finns det en del sanning bakom också. Oavsett så menar jag vad jag sa i stycke två, med anledningarna som skulle kunna dyka upp nedskrivna så kan vi ha ett mer medvetet förhållningssätt till dem och också skaffa oss motargument och berätta för den inre rösten att vi kommer träna i alla fall. För fasen vad kul det är när jag väl är där! Och vad skönt det känns efteråt!
Om du vill ha fler legitima skäl att inte gå till gymmet så hittade jag en annan rolig lista också ---> fler anledningar (länk).
Haha, rolig lista!
Min ursäkt är alltid att jag har för lite tid eller att jag är för trött. Men jag VET ju att jag vinner både tid och energi av att träna, så det är en usel ursäkt.
Jaaa, jag vet själv hur lätt det är att falla på de där argumenten. För min del funkar det bäst att få träningen ”avklarad” på morgonen, men det är ju inte alltid det funkar när en börjar jobba tidigt, eller är morgontrött och full av trötta ursäkter, fniss!
Tack för din kommentar! 😀
/Anna