Jag vaknade i morse och låg och läste två långa blogginlägg om att prokrastinera och vad det är som händer i oss när vi gör det. Jag kände så väl igen koncepten kring ”the gratification monkey”, ”the dark playground” och framförallt ”the panic monster”. Om du inte orkar läsa blogginläggen som i sig är ganska lång så finns det även ett roligt TED Talk med Tim Urban som skrivit blogginläggen.
Snabbt förklarat: apan i oss vill bara göra saker som är enkelt och roligt. Det hindrar oss från att ta tag i saker som är lite svårare eller sådant som vi skulle vilja eller borde istället. När vi har saker vi vill eller borde göra hamnar vi i den mörka lekplatsen, där är det mörkt, ångestladdad och inte alls roligt att vara och vi får varken det vi borde göra gjort eller något annat som vi skulle vilja göra gjort. Men eftersom apan får leka bryr sig apan inte om det där mörka. När sedan en deadline närmar sig vaknar panikmonstret, apan är rädd för monstret och DÅ äntligen kan vi få saker gjorda.
Jag.kan.så.relatera.
I blogginlägg nummer två som Tim Urban har skrivit listar han lite olika tips på hur en ska komma runt prokrastineringsproblemet. Bland annat att skriva detaljerade att göra-listor. Om det står lära mig mer om någonting blir det en för diffus uppgift och apan kan LÄTT distrahera med diverse lekar istället. Skriv istället hur och var du ska lära dig mer om någonting så att du enkelt kan ta tag i uppgiften utan att behöva ”komma igång” med den, startsträckan blir kortare och apan mindre tid att distrahera dig på.
Hjälp jag prokrastinerar
Efter läsningen av blogginläggen inser jag hur många olika saker jag prokrastinerar på och hur apan distraherar mig beroende på hur uppgiften ser ut. Det gav mig inspiration till att skriva en lista på saker som jag ofta prokrastinerar:
- Skriva blogginlägg. Jag har ofta en miljon idéer kring blogginlägg som jag ska skriva. Jag prokrastinerar genom att tänka att jag ska skriva dem sen, inte nu när jag har idén i huvudet. Jag inbillar mig att jag bara skriver blogginlägg vid vissa tillfällen och på ett speciellt sätt. Apan säger: Okej, kul inläggsidé, men inte just nu! Lösning: Börja skriva mer i stunden när inläggsidéerna kommer upp, för vid ett senare tillfälle är det lätt att börja om med prokrastineringen och till exempel tycka att idén inte var så bra.
Mobilen, ja den används ganska mycket när jag prokrastinerar…
- Tvätta. Idag lade jag i sängkläder i tvättmaskinen. Sådan tvätt prokrastinerar jag mindre, den är enkel att slänga i maskinen och enkel att hänga upp. I vanliga fall när det står tvätt på schemat är det att sortera tvätt som jag missar att skriva upp på den detaljerade listan. Att sortera ut vilken tvätt jag ska lägga i maskinen just idag hindrar mig från att faktiskt tvätta. Om jag prokrastinerar tillräckligt länge blir det tillslut ofta att ”Ja men nu hinner ändå inte tvättmaskinen bli klar innan jag ska åka hemifrån”. Note to self: Skriv sortera tvätt på listan istället för att tvätta.
- Okända utgifter. När det är dags att ta tag i saker som har en okänd prislapp kan jag prokrastinera huuuur länge som helst! Så pass länge att den där prislappen bara blir större och större eftersom slitage på till exempel bilen blir större med tiden. Tips från coachen: ta tag i det med en gång, prislappen blir definitivt inte lägre av att dra ut på det.
- Städa. Drar alltid ut på det in i det längsta. Ibland är jag inne i städflow och städar cirka en gång i veckan. Ett tag gick det väldigt bra när jag skrev upp ”dammsugning” i almanackan en gång i veckan. Annars är det panikmonstret som får styra den här biten. En timma innan jag får besök här hemma så springer jag runt och hetsstädar. Då tänker jag alltid att tänk vad skönt det vore om jag vore en sådan som städade mer regelbundet och slapp panikstäda inför besök. Påminnelse: börja skriva in (och läsa) städning i almanackan igen.
- Träna. Ja, tyvärr ligger den här på punkten på prokrastineringslistan hos mig. Jag tänker OFTA att jag ska träna sen, men träna blir aldrig NU. Precis som med tvätten blir det lätt ett ”Oj, nu kommer jag inte hinna”. Work in progress…
Träning kommer bli en sak jag tar tag i! Kanske inte just idag, men sen…
Åh vad jag känner igen mig!
Min lista:
1) När det kommer till att skriva klart min bok (mina böcker). Jag skjuter upp och skjuter upp. Det är som om jag är rädd att bli klar, för då ska jag ju se till att få boken utgiven också, och HUR GÖR MAN DET?
2) Träning. Tänker varje dag ringa Friskis och Svettis och be att få frysa kortet – men skjuter upp även det samtalet.
3) Städa. Kände igen blogginlägget; jag panikstädar innan det kommer någon.
4) Marknadsföring mot de företag jag är mest intresserad av att samarbeta med. De mindre intressanta kontaktar jag lätt. Men inte de jag har högst upp på önskelistan. (Bottnar i rädsla. Värre att bli avvisad av det jag verkligen vill nå.)
5) Okända utgifter, kan kopiera dig rakt av.
Åååh! Vilken fin kommentar Eva! Känner så väl igen mig i det du beskriver! Denna struggle och rädsla kring att faktiskt ge sig i kast med det en egentligen vill ha. Lättare att förhala det, för då finns möjligheten ändå där, istället för att fråga och få ett rakt nej. Men tänk om en faktiskt vågade fråga OCH EN FÅR ETT JA! Hmmm! Tål att tänkas på! <3
/Anna
Hvala :*